Svensk robotik började i en verkstad i Västerås och ledde fram till en av världens första helt elektriska industrirobotar. Sedan dess har Sverige gett världen robotgräsklipparen, en av de första robotdammsugarna och en lång rad forskningsmiljöer som i dag arbetar med allt från självkörande lastbilar till sociala robotar. Här går redaktionen igenom historien, de svenska robotföretagen, forskningen vid universiteten och hur robottätheten i svensk industri står sig mot omvärlden. Uppgifterna bygger på källor som tillverkare, universitet och branschorganisationen IFR och vi länkar till dem där det hjälper.
Så började svensk robotik
ASEA var redan ett av Sveriges största industriföretag när robotarna kom. Bolaget grundades 1883 i Västerås och tillverkade elektrisk utrustning för kraftverk, järnvägar och industri. I slutet av 1960-talet hade ASEA köpt in amerikanska robotar till sina egna fabriker. Enligt en artikel i M3 var det vd:n Curt Nicolin som drev på för att bolaget skulle utveckla egna robotar i stället. Det beslutet blev startskottet för en svensk robotindustri.
IRB 6 år 1974
Utvecklingen av den robot som fick namnet IRB 6 började omkring 1970. Patent kom 1972 och roboten levererades 1974. Den första kunden var verkstadsföretaget Magnusson i Genarp i Skåne, enligt ABB:s egen jubileumsskrift om 25 år av robotar.
Två saker gjorde IRB 6 till något nytt. Roboten drevs helt elektriskt, medan dåtidens industrirobotar ofta var hydrauliska. Den styrdes också av en mikrodator byggd på Intels första kretsuppsättning. Den brukar därför beskrivas som den första mikrodatorstyrda elektriska industriroboten. Konstruktören Björn Weichbrodt byggde den tillsammans med Ove Kullborg, Bengt Nilsson och Herbert Kaufmann. Mellan 1975 och 1992 såldes omkring 1 900 exemplar.
När ASEA blev ABB
År 1988 gick ASEA ihop med schweiziska Brown, Boveri & Cie. Det nya bolaget fick namnet ABB och huvudkontoret hamnade i Zürich. Robotverksamheten blev kvar i Västerås, där den har sina rötter än i dag. I dag har ABB:s robotdivision omkring 7 000 anställda i hela världen.
ABB Robotics i dag och affären med SoftBank
Den 8 oktober 2025 meddelade ABB att robotdivisionen skulle säljas till japanska SoftBank Group för 5,375 miljarder dollar, enligt ABB:s pressmeddelande. Det motsvarade ungefär 50 miljarder kronor. Planen hade tidigare varit att knoppa av divisionen som ett eget börsbolag, men den planen lades ner när SoftBank kom in i bilden. Robotics omsatte 2,3 miljarder dollar under 2024. Det var ungefär sju procent av ABB-koncernens intäkter.
Affären var fortfarande inte slutförd i oktober 2026. I ABB:s rapport för tredje kvartalet, publicerad den 20 oktober 2026, beskrivs försäljningen som pågående och väntas bli klar under fjärde kvartalet 2026 när myndigheterna har gett sina godkännanden. SoftBank angav redan vid affärens start att godkännanden behövs bland annat i EU, Kina och USA.
För Västerås betyder affären en ny ägare men inte en ny adress. Enligt SVT arbetade omkring 950 personer med robotar i staden när försäljningen meddelades. Samma år hade ABB börjat bygga ett nytt Robotics Campus på Finnslätten. Första spadtaget togs den 16 juni 2025 och investeringen ligger på 280 miljoner dollar, ungefär 3,1 miljarder kronor. Anläggningen ska samla tillverkning, forskning och utveckling, kundcenter och tester på omkring 70 000 kvadratmeter. Invigningen är planerad till hösten 2027 och ABB har sagt att bygget fortsätter enligt plan.
Husqvarna och robotgräsklipparen
Husqvarna grundades redan 1689. Under 1990-talet blev bolaget också en pionjär inom konsumentrobotar. År 1995 lanserade Husqvarna Solar Mower, en soldriven gräsklippare som enligt Husqvarnas egen historik tros vara världens första kommersiella robotgräsklippare.
Tre år senare kom den första kommersiella versionen av Automower. Modellen hette Solar Hybrid, gick på ett laddningsbart batteri och klarade gräsmattor på upp till 500 kvadratmeter. Andra generationen följde 2003 och klarade upp till 6 000 kvadratmeter. Utvecklingen tog fart på allvar under 2010-talet. Appen Automower Connect med GPS-baserat stöldskydd kom 2015 och de första fyrhjulsdrivna modellerna 2019. I april 2017 firade Husqvarna att den miljonte robotgräsklipparen hade tillverkats vid fabriken i Newton Aycliffe i England.
Husqvarna var länge en del av Electrolux. Bolaget knoppades av och noterades på Stockholmsbörsen den 13 juni 2006. I dag beskriver Husqvarna Group sig som världsledande inom robotgräsklippare för både konsumenter och professionella användare. Enligt årsredovisningen för 2025 omsatte koncernen 46 613 miljoner kronor och hade i genomsnitt omkring 12 000 anställda. Samma år utökades sortimentet av robotgräsklippare utan begränsningskabel med 13 nya modeller.
Kabelfri navigering är den stora förändringen de senaste åren. CEORA för parker och idrottsplatser kom 2022 och klarar upp till 75 000 kvadratmeter med satellitbaserad positionering. Året efter kom NERA, den första serien för villaträdgårdar som kan klippa utan kantkabel.
Electrolux Trilobite och robotdammsugaren
Electrolux Trilobite var en av de första robotdammsugarna som gick att köpa. Den lanserades 2001 och brukar beskrivas som världens första kommersiellt tillgängliga autonoma dammsugare. Namnet kom från trilobiterna, utdöda havsdjur från urtiden.
En prototyp visades i brittiska BBC:s program Tomorrow’s World redan 1996. En andra generation kom 2004. Trilobite blev aldrig någon storsäljare och Electrolux har sedan dess tagit bort den ur sortimentet, men den har fått en plats i kulturhistorien. Nordiska museet har ett exemplar i sina samlingar och beskriver det som den första generationen automatiska hushållsdammsugare.
GroundBot från Uppsala
Rotundus GroundBot är ett mindre känt kapitel i samma historia. Roboten var ett klot som rullade fram med hjälp av en pendel på insidan och utvecklades ur rymdforskning vid Ångström Space Technology Centre vid Uppsala universitet. Bolaget Rotundus AB gjorde den till en övervakningsrobot. År 2008 tog den amerikanska tidningen Popular Science med GroundBot på sin lista Best of What’s New. Hela historien finns i vår genomgång av GroundBot.
Fler svenska robotföretag
Bredden i svensk robotik syns bäst bland de mindre bolagen. Många av dem har vuxit fram ur universitetsforskning, andra ur en enskild industris behov. Listan nedan tar bara med företag som är grundade och har sin bas i Sverige.
Brokk i Skellefteå
Brokk tillverkar fjärrstyrda rivningsrobotar. Den första maskinen byggdes 1976 i Skellefteå för att klara tunga och farliga arbeten vid Rönnskärsverken. År 1981 kom Brokk 250 som blev den första serietillverkade modellen. I dag ägs Brokk av den börsnoterade industrikoncernen Lifco. Maskinerna används där det är för farligt att låta en människa stå nära arbetet.
Furhat Robotics i Stockholm
Furhat Robotics grundades 2014 som en avknoppning från KTH. Tekniken kommer från forskning inom tal, musik och hörsel. Roboten Furhat är ett bordsplacerat huvud med ett ansikte som projiceras inifrån och kan växla mellan olika karaktärer. Den kan föra samtal, hålla ögonkontakt och visa ansiktsuttryck. Under 2022 köpte bolaget amerikanska Misty Robotics.
Einride och de självkörande lastbilarna
Einride grundades 2016 i Stockholm och bygger elektriska lastbilar som kan köra utan förarhytt. En fjärrförare kan övervaka flera fordon samtidigt och ta över när trafiken blir svår. I juni 2026 började bolagets aktie handlas på amerikanska Nasdaq. Enligt Einrides halvårsrapport hade bolaget omkring 250 fordon i drift i augusti 2026.
Cognibotics i Lund
Cognibotics grundades 2013 och har sin bas på Ideon i Lund. Grundaren Klas Nilsson arbetade tidigare på ABB och forskade sedan vid Lunds universitet. Bolaget har utvecklat en snabb plockrobot med lång räckvidd för lager och logistik och arbetar även med kalibrering av industrirobotar. Under 2026 fick Cognibotics 6,5 miljoner euro från EU:s innovationsprogram EIC Accelerator.
Ekobot i Västerås
Ekobot bygger autonoma jordbruksrobotar som rensar ogräs. Roboten använder kamera och AI för att skilja grödor från ogräs och tar sedan bort ogräset mekaniskt. Tanken är att odlare ska kunna minska eller sluta använda kemiska bekämpningsmedel. Bolaget är litet, med ett tiotal anställda enligt RISE, men noterat på börsen.
Forskning vid svenska universitet
Den svenska robotforskningen är spridd över flera lärosäten och har fått ett stort lyft av privata stiftelsepengar. Danica Kragic vid KTH konstaterade redan 2009 i en intervju att Sverige låg långt fram inom industrirobotar men hade halkat efter när forskningen om autonoma robotar tog fart. Sedan dess har mycket hänt.
WASP och Wallenbergstiftelsen
WASP står för Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program. Programmet startade 2015 och finansieras främst av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Totalt omfattar satsningen över sex miljarder kronor, varav stiftelsen står för merparten. Linköpings universitet är värd. Chalmers, KTH, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet är partner. Forskargrupper vid Örebro universitet och Luleå tekniska universitet är knutna till programmet. Enligt Linköpings universitet är WASP det i särklass största enskilda forskningsprogrammet i Sverige och målet är 600 nya doktorer.
KTH
Vid KTH finns avdelningen Robotics, Perception and Learning. Där forskar man om datorseende, maskininlärning, mobila robotar, gripande och manipulation, planering och sociala robotar. Det var också på KTH som tekniken bakom Furhat togs fram.
Chalmers
På Chalmers i Göteborg arbetar flera institutioner med robotar och autonoma system. Forskningsenheten för automation inom system- och reglerteknik studerar robotceller och komplexa maskiner. Labbet Revere är inriktat på självkörande fordon. Ett tillämpat AI-labb utvecklar och testar miniatyrfordon, humanoida robotar och drönare inomhus.
Linköpings universitet
Linköping är värd för WASP och har en stark tradition inom reglerteknik. Forskningen om robotik och autonoma system gäller industrirobotar, bilar, lastbilar och flygande farkoster. Mycket av arbetet sker tillsammans med industrin.
Lunds universitet
RobotLab LTH delas av institutionerna för reglerteknik och datavetenskap. Forskarna arbetar med rörelse- och kraftstyrning av industrirobotar, öppna styrsystem och sensorfusion. Robotarna i labbet är vanliga industrirobotar som har byggts om för experiment. Arbetet har belönats med bland annat EURON:s pris för tekniköverföring.
Örebro universitet och AASS
I Örebro har forskningen om AI och robotik bedrivits sedan 1997 vid Centre for Applied Autonomous Sensor Systems, förkortat AASS. Centret har omkring 70 forskare och har fått stort stöd från KK-stiftelsen. Arbetet sker också inom ramen för WASP. Fokus ligger på hur autonoma system kan arbeta tillsammans med varandra och med människor.
Robotdalen
Robotdalen startade 2003 som en regional satsning i Mälardalen med Mälardalens högskola i Västerås som samordnare och skulle omsätta nya robotidéer i företag och tillväxt i regionen. Vinnova har bland annat finansierat Robotdalen under perioden 2013-2019.
Robottätheten i svensk industri
Robottäthet mäts som antalet industrirobotar per 10 000 anställda i tillverkningsindustrin. Branschorganisationen International Federation of Robotics, IFR, publicerar siffrorna varje år i rapporten World Robotics. Den senaste rapporten, World Robotics 2025, bygger på data för 2024.
Där hamnar Sverige på femte plats i världen med 377 robotar per 10 000 anställda. Bara Sydkorea, Singapore, Tyskland och Japan ligger högre. Snittet i EU är 231 och världsgenomsnittet 132. Danmark följer närmast efter Sverige med 329 robotar. Siffrorna kommer från IFR:s pressmeddelande från april 2026.
| Land eller region | Robotar per 10 000 anställda (2024) |
|---|---|
| Sydkorea | 1 220 |
| Singapore | 818 |
| Tyskland | 449 |
| Japan | 446 |
| Sverige | 377 |
| Danmark | 329 |
| USA | 307 |
| EU-27 | 231 |
| Världen | 132 |
Placeringen är ingen tillfällighet. Redan i rapporten året innan, med data för 2023, låg Sverige bland de tio länderna i världen med flest robotar per anställd. Där fanns även Tyskland, Danmark och Slovenien.
Robotar i svensk vård och äldreomsorg
Robotar i vården delas ofta in i två grupper. Den ena är avancerade system som hjälper kirurger. Den andra är enklare robotar som ska ge trygghet och sällskap.
Robotassisterad kirurgi
Karolinska Universitetssjukhuset började med robotassisterad kirurgi 2002. Enligt Karolinska hade sjukhuset 2024 åtta operationsrobotar av fyra olika modeller, sex i Solna och två i Huddinge. Sjukhuset räknas därmed till Europas största robotcenter. Sjukhuset driver sedan 2022 en nationell utbildning i robotkirurgi för operationspersonal. Roboten opererar inte själv. Kirurgen styr instrumenten från en konsol och roboten översätter rörelserna till små precisa rörelser inne i patienten.
Robotdjur i äldreomsorgen
Robotkatter och robothundar har blivit vanliga på äldreboenden. En enkät som forskaren Sofia Thunberg vid Linköpings universitet gjorde för sin avhandling visade att 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i verksamheten. Av de 166 kommuner som svarade hade 87 köpt in sådana robotar. Socialstyrelsens egna uppföljningar har visat betydligt lägre siffror, omkring sju procent, vilket visar hur svårt det är att få en samlad bild.
Robotdjuren används mest för personer med demens men också i korttidsboenden och inom LSS. Personal beskriver en lugnande effekt. Thunberg har samtidigt påpekat i SVT att den snabba spridningen inte har följts av motsvarande utvärdering, så det går inte att dra säkra slutsatser om vilken nytta robotarna gör. En del boende tror att djuren är levande, vilket ställer krav på hur personalen bemöter dem.
Tidslinje för svensk robotik
| År | Händelse | Källa |
|---|---|---|
| 1883 | ASEA grundas i Västerås | Wikipedia, ABB |
| 1974 | ASEA levererar IRB 6 till Magnusson i Genarp | ABB, 25 years of ABB robots |
| 1976 | Första rivningsroboten från det som blir Brokk byggs i Skellefteå | Brokk |
| 1988 | ASEA och Brown, Boveri & Cie går samman till ABB | Wikipedia, ABB |
| 1995 | Husqvarna lanserar Solar Mower | Husqvarna |
| 1997 | AASS startar vid Örebro universitet | Örebro universitet |
| 1998 | Första kommersiella Automower | Husqvarna |
| 2001 | Electrolux Trilobite kommer ut på marknaden | M3, Wikipedia |
| 2002 | Karolinska börjar med robotassisterad kirurgi | Karolinska Universitetssjukhuset |
| 2003 | Robotdalen startar i Mälardalen | Vinnova |
| 2006 | Husqvarna knoppas av från Electrolux och börsnoteras | Husqvarna Group |
| 2008 | GroundBot på Popular Sciences lista Best of What’s New | Popular Science via Hizook |
| 2013 | Cognibotics grundas i Lund | Craft (bolagsprofil) |
| 2014 | Furhat Robotics grundas som avknoppning från KTH | KTH |
| 2015 | WASP startar med pengar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse | Linköpings universitet |
| 2016 | Einride grundas i Stockholm | Wikipedia, Einride |
| 2017 | Husqvarna tillverkar sin miljonte robotgräsklippare | Husqvarna |
| 2023 | Husqvarna NERA, robotgräsklippare utan kantkabel för villatomter | Husqvarna |
| 2024 | 52 procent av kommunerna har robotdjur i omsorgen | Linköpings universitet |
| 2025 | ABB tar första spadtaget för Robotics Campus och meddelar försäljning till SoftBank | ABB |
| 2026 | Sverige femte i världen i robottäthet enligt IFR. Einride noteras på Nasdaq | IFR, Einride |
Framtiden för svensk robotik
Svensk robotik står inför ett skifte. Det mest kända robotföretaget med svenska rötter får en japansk ägare, samtidigt som fabriken i Västerås byggs ut för miljarder. Hur SoftBank väljer att använda Västerås blir avgörande för om staden förblir ett centrum för industrirobotar.
Inom konsumentrobotar ligger Sverige starkt genom Husqvarna. Tekniken går mot kameror, satellitpositionering och AI i stället för kabel i marken. Nya bolag som Einride, Cognibotics och Ekobot visar att robotik inte bara betyder robotarmar i fabriker. Det kan lika gärna gälla lastbilar, lagerplock eller ogräsrensning.
Forskningen har fått en stabil grund genom WASP. Programmets mål om hundratals nya doktorer inom AI och autonoma system ger företagen en bas av kompetens att rekrytera från. Samtidigt visar exemplet med robotdjuren i äldreomsorgen att tekniken ibland sprids snabbare än kunskapen om vad den ger. Där finns en uppgift för både forskare och beställare de kommande åren.
Vanliga frågor
Vilken var Sveriges första industrirobot?
ASEA:s IRB 6 från 1974 brukar räknas som den första svenska industriroboten. Den var helt elektrisk och styrdes av en mikrodator med Intels första kretsuppsättning. Första kunden var Magnusson i Genarp i Skåne.
Är ABB Robotics fortfarande svenskt?
ABB har sitt huvudkontor i Zürich men robotverksamheten har sina rötter i Västerås. Divisionen säljs till japanska SoftBank Group. Enligt ABB:s rapport från oktober 2026 väntas affären bli klar under fjärde kvartalet 2026.
Vem uppfann robotgräsklipparen?
Husqvarna lanserade Solar Mower 1995 och den anses vara världens första kommersiella robotgräsklippare. Den första Automower kom 1998.
Var Electrolux först med robotdammsugare?
Electrolux Trilobite lanserades 2001 och beskrivs ofta som världens första kommersiella robotdammsugare. Den finns i dag i Nordiska museets samlingar.
Hur många robotar har svensk industri?
Enligt IFR hade Sverige 377 industrirobotar per 10 000 anställda i tillverkningsindustrin 2024. Det ger en femteplats i världen efter Sydkorea, Singapore, Tyskland och Japan.
Vad är WASP?
WASP är Sveriges största enskilda forskningsprogram inom AI, autonoma system och mjukvara. Det startade 2015, finansieras främst av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och har Linköpings universitet som värd.
Vilka svenska robotföretag finns det?
Bland de kända finns Husqvarna med robotgräsklippare och Brokk med rivningsrobotar. Nyare bolag är Furhat Robotics med sociala robotar, Einride med självkörande lastbilar, Cognibotics med plockrobotar och Ekobot med ogräsrobotar.
Används robotar i svensk äldreomsorg?
Ja. En studie från Linköpings universitet visar att 52 procent av kommunerna har robotdjur i verksamheten, främst inom demensvården. Forskaren bakom studien efterlyser bättre utvärdering av nyttan.